Igår såg vi på "Luftslottet som sprängdes" fastän jag varken sett ettan eller tvåan. Mot allas rekommendationer (de som sett ettan och tvåan) gick jag ändå och såg film nr 3...vilket fungerade alldeles utmärkt. Jag förstod det mesta, och det jag inte förstod intresserade mig inte ändå... Nog om det, filmen var sådär och svenska filmer ligger fortfarande INTE på min lista över filmer jag helst ser på bio...


Det som dock var anmärkningsvärt under kvällen var biobesökarna vilka var under all kritik! (Nu är det risk för klagomur) Först satt jag bredvid en kärring som tuggade tuggummi som en femåring och smackade högljutt av allt saliv. Klarade dock inte av att sitta där så jag och Fredrik bytte plats... Inte slapp jag undan smackandet bara för det, utan istället börjar en man bakom mig käka på sugkarameller med öppen mun. Jag hörde precis vid vilken tand karamellen befann sig från stund till stund! Och för att inte tala om all saliv som bildades... Emellan sugkaramellerna varvade mannen med popcorn vilka även de förtärdes med öppen mun vilt smackande. Helst skulle det mölas hela händer i munnen samtidigt så att ljudet skulle bli så högt som möjligt. När tjejen säger åt honom att stänga munnen (hur i hela friden är hon funtad som kan stanna hos en sån man) så säger han bara "vad spelar det för roll" ! ! ! Jag börjar bli helt galen vid det laget!! Sista godisarna prasslades ur påsen och smackades upp för att sedan återstående tid av filmen sitta och prata högljutt OM filmen med sin tjej! Vem PRATAR oavbrutet genom en hel film såvida man inte sitter hemma i sin egna soffa??!! Jag kom på mig själv med att hyssja flera gånger med tyvärr utan resultat...


Klart man ska få äta godis och prassla lagom under en biofilm, men det finns gränser, och det här överskred den gränsen med hästlängder. Var har normal (bio)hyfs egentligen tagit vägen?